work work.

Hej vacker... Idag var det dags att vakna ur mitt lilla mammaledighets koma. Sjuk och lite pirrig i magen begav jag mig till jobbet, det kändes nästan som första dagen i skolan. Jag hade varit lite orolig för hur jag skulle klara av att vara avslappnad med att Noam var på dagis, lite orolig för att få blackout i behandlingarna men all denna oro helt förgäves. Det var som att kroppen skiftade över till autopilot. Rutinerna satt i ryggmärgen för att så fort jag kom till jobbet så kändes det som jag hade aldrig varit borta. På ett mycket positivt sätt förstås. Jag kände inspiration, arbetsglädje och stor nyfikenhet på allt som har hänt under tiden jag har varit borta.

Oron för Noam var också helt onödig, han hade inte ens vänt sig om för vinka hej då till Tom som lämnat och strålade av lycka när han blev hämtad. Båda mina killar kom och mötte mig efter jobbet på min nya cykel. Jag kan inte riktigt säga vem utav dom som hade roligast Tom eller Noam. Större Colgatesmile får man nog leta efter.

Tyvärr känns det som att jag kommer att missa så mycket tid med Noam, men detta är ju ändå vardagen och jag skall försöka att njuta dom dagar jag inte kommer att jobba...

Nu skall jag göra mig en kopp te och sjunka ner i soffan... Ta hand om dig! kram N